top of page
IMG_4948.jpg

Monica Hillman heter jag som driver Hunden i Varda’n.

Det viktigaste för mig är att relationen mellan hund och människa bygger på glädje och ömsesidigt förtroende. Det finns så mycket roligt man kan göra tillsammans med sin hund och det vill jag och mina hundar gärna visa på kurser, föredrag och träningar. Jag tränar inte mycket, men jag tränar med kvalitet.

Att ligga steget före

Min filosofi när jag tränar hund är att man som hundägare ska ”ligga steget före”. Det betyder för mig att förebygga situationer som jag inte vill ska uppstå. Uppmärksamma och beröm hunden när den gör något som är bra, istället för att vänta tills den gör något som du anser är ”fel” och korrigera. Till exempel kan du som hundägare berömma hunden när den går fint i koppel, hunden upplever ditt beröm som positivt och kanske söker den spontant ögonkontakt med dig. Fortsätt berömma och hunden förstår att den gör ”rätt”. Det minskar risken för att hunden ska dra på promenaden. Hundägaren ligger alltså steget före, förstår att hunden kan börja dra, men arbetar för att hunden ska gå fint vid sidan.

Samarbete och kommunikation

Jag tycker att målet är att samarbeta och kommunicera med hunden, för jag vill ha en samarbetsvillig hund. Grunden till det är att skapa kontakt. När din hund spontant tittar på dig på promenaden kan du berömma eller klappa om den. Hunden kommer då att fortsätta söka kontakt med dig, du berömmer den, och så fortsätter ni så. Då skapas ett härligt samarbete och hunden blir lugn, för jag som hundägare kan vara lugn och behöver inte bli arg. Uppmärksammar man negativa beteenden hela tiden blir man arg och våra känslor smittar av sig på hunden. Visst kan hundägaren behöva använda ordet ”nej” ibland. Men genom att ligga steget före så arbetar man förebyggande, och kan minimera antalet ”nej”. Kommunikationen och samarbetet blir roligare för både hund och hundägaren

Kloklippning och klicker – en solskenshistoria

”Jag hade under mina 3,5 år som hundägare haft stora problem med kloklippning på min hund Tyson. När jag frågade på valpkursen fick jag inget riktigt svar bara att det ska göras. Jag gick till veterinären för att klippa klorna och till slut fick de ge Tyson en lugnande spruta, det blir dyr kloklippning!

Tyson var så rädd för klotången att om jag bara sträckte mig efter den på soffbordet drog han direkt och gömde sig. Efter att ha läst en artikel i Hundliv om en hund som tränat bort samma problem  tog jag kontakt med Monica Hillman, Hunden i Vard’an, som jag gått lite kurser hos och som vanligt ställde Monica upp med sitt kunnande.

Jag satte upp delmål med Monicas hjälp och jobbade framåt i små, små steg. Jag började med att lägga fram klotången, och tittade Tyson på den så klickade jag med klickern. Efter att ha gjort detta ett par dagar och det funkat så höjde jag tröskeln och han skulle nu nosa på tången och så klickade jag. Vi höll på ett par veckor framför tv:n på kvällarna. När jag skriver detta kan jag klippa lite grann på hans klor utan problem, och han blir glad när vi ska börja. Jag har hela tiden höjt standarden på belöningen och kör nu med supermumsigt godis. Så ni som tvivlar: allt går med klicker, rätt sorts belöning, envishet, tålamod och rätt vägledning från nån som ställer upp i alla lägen.

Preben

Det var så det började … lite nostalgi

Jag utbildade mig till instruktör för Anders Hallgren 1992 och startade sedan Hunden i Varda’n och började hålla kurser. 1996 skaffade vi Lufsen i familjen och han var en hund med mycket motor och mycket arbetsvilja. Lufsen blev min egen läromästare. Jag utbildade mig till problemhundsutredare hos Anders Hallgren och fortsatte sedan att vidareutbilda mig till instruktör inom olika områden och jag fick aldrig nog. Det var en helt ny värld, helt fantastiskt!

IMG_7068.jpg
bottom of page